KOLLABORATIV REDAKTIONELL KRITIK
Vår idé om kritik utgår från redaktionen som kunskapsmiljö. Det redaktionella handlar om att arbeta tillsammans, kollaborativt, för att de kritiska texterna ska bli så intressanta, vassa och spännande som möjligt. Arbetssättet funkar lika bra för ärrade kritikerproffs som för oerfarna amatörer. Den kollaborativa redaktionen gör det roligt att bedriva kritik, ger en snabb kunskapsutveckling och lär deltagarna en metod som de lätt kan spridare vidare i organisationen.
Vi vänder oss till skrivar- och författarutbildningar, till enskilda bibliotek, konsthallar, kulturhus och muséer. Men vi har också goda erfarenheter av att arbeta med kultur- och biblioteksutvecklare i regionerna för att skapa kritiska och redaktionella miljöer i avsikt att främja lokal och regional kritisk offentlighet. Det går även att anmäla intresse som privatperson, då ger vi kursen när vi har ett tillräckligt antal sökande. Och vi kan skala upp, som när vi producerade en hel kritikfestival i region Halland, vilken involverade allt ifrån matkritik till kritiska samtal efter föreställningar och publika skrivarworkshops.
Vi utformar våra kurser utifrån beställarnas behov. Men de rymmer vanligen följande moment:
- En introducerande föreläsning irl eller online om kritiken som konst- och kunskapsform, om dess historia och belägenhet i vår egen tid.
- En uppgift inför det tredje momentet
- En workshop i konsten att läsa och redigera andras texter, samt att läsa och skriva kritiskt.
- För dem som så önskar erbjuder vi även ett fjärde moment som består i att vi publicerar och i våra kanaler sprider deltagarnas kritiska texter.
Vill du beställa en kurs?
Maila oss på redaktionen@kritiklabbet.se så tar vi ett möte irl eller online och diskuterar ett upplägg som passar just er verksamhet.
VAD TYCKER DE SOM GÅTT EN KURS?
Västra Götalandsregionen
För Västra Götalandsregionen gjorde vi en kurs för bibliotekarier vintern 2025-26. Kursen rymde; En föreläsning online, en heldags workshop irl i att redigera och skriva kritik. Under några veckor skrev och redigerade deltagarna varandras recensioner. När de var färdiga publicerade vi recensionerna på Kritiklabbets sajt och spred dem i alla våra kanaler vilket gav dem stor spridning, hundratals läsare, främst andra kritiker, redaktörer, författare, forskare och bibliotekarier (sådana som följer våra nyhetsbrev och sociala medier). Slutligen sågs vi ännu en dag irl och gick igenom varje recension, hur de tedde sig i förhållande till tidningarnas recensioner av samma böcker och, förstås, i förhållande till deras upplevelser av processen.
Här är några synpunkter från utvärderingen:
Leo Rosenberg, bibliotekarie i Marks kommun skriver:
”Jag har i samtal med kollegor och andra återkommit några gånger till att det här har varit en av de mest meningsfulla utbildningar jag gått i yrkeslivet. Det har också varit en av de mer utmanande.”
”Det mest värdefulla för mig var kombinationen av att läsa och bli läst. Det var nyttigt och lärorikt att gå in i redaktörsrollen och få ta medansvar för en text. Att i dialog få reflektera över vad som en specifik text vill säga och vad som gör den bättre. På samma sätt var det mycket givande att faktiskt ha en redaktör, även om det på många sätt var ansträngande och jobbigt att bli läst och kommenterad. Jag tror att det är just upplägget med fokus på redaktionella principer som gör att det här blev så pass lyckat.”
Maria Nordin, bibliotekarie i Borås skriver på frågan om det viktigaste hon lärt sig
”Att våga skriva, oerhört stressande och nervöst från start men otroligt givande med de andra kursdeltagarna och Magnus [William-Olsson, kursledare]. Kändes som det var högt i tak och då var det lättare att försöka våga sig utanför sin comfort zone. Lärt mig massor och fått blodad tand att försöka uttrycka mig om litteratur på annat sätt än att bara prata.”
På frågan om hur kunskaperna hon fått under kursen skulle kunna spela roll för biblioteksarbete skriver Therese Gustafsson Blank:
”Jag tänker att vi kan lära oss mycket av att arbeta med kritik, dels som en slags fortbildning för oss som arbetar med att förmedla litteratur. Jag ser det även mycket användbart i bokcirklar och boksamtal. Jag tog till mig mycket av det du [Magnus William-Olsson] sa att vi alla inte hinner läsa allt som ges ut, och att kritiken då blir ett sätt att ta del av och aktualisera och diskutera litteratur.
På samma fråga svarar Malin Hilmersson:
”Min uppfattning är att biblioteken länge dragits med en ängslighet kring vad som gör dem relevanta. Litteraturförmedling har fått stå tillbaka för andra (spretiga) satsningar och drabbats hårt av att kontor av alla de slag som tidigare varit öppna för allmänhetens frågor stängt igen. Som folkbibliotekarie är du allt och lite till och dessutom kan du boktipsa om det krävs. Ett större fokus på kvalitativ litteraturkritik tycker jag är ett steg i rätt riktning. Litteratur och läsning är i allra högsta grad vad som gör biblioteken relevanta för sin samtid och på det området behöver vi bibehålla hög trovärdighet, inte minst genom välformulerad kritik.
Som gymnasiebibliotekarie hoppas jag kunna presentera redaktionsarbetet som ett sätt att arbeta både med läsning och läsförståelse i skolan och i framtiden kanske jag får möjlighet att ta med mig kursens lärdomar in i en ny tjänst på ett folkbibliotek.
Eva Fred som själv deltog i kursen, men som till yrket är litteraturkonsulent i Västra Götaland och den som beställde kursen, skriver såväl om vikten av som svårigheterna med att arbeta med just kritik på bibliotek:
”Hur skall vi få detta att bli en ordinarie arbetsuppgift för bibliotekarien lika viktig som inköp?
Hur kan bibliotekarier ”programmeras om” och vilja utmanas mer? Ta plats?
I min roll som litteraturkonsulent är det ganska obegripligt att när man går en kurs som är arrangerad och bekostad av annan part och som du går på arbetstid (och fått chefs medgivande) ser det som ”personlig utveckling” i första hand, och kanske bra när jag tipsar om böcker. För mig är det så självklart att det är en kompetensutveckling som i första hand, och i bästa, skall utvecklar det skönlitterära arbetet på ditt bibliotek. Ett sätt att ta makt över bibliotekets uppdrag och som svarar på de mål som är uppsatta både lokalt, regionalt och nationellt.”
Och om det viktigaste hon lärt sig under kursen skriver Eva:
”Att det är roligt att skriva och fundera.
Att jag kan!
Att lita på sin egen läsning och röst
Att skriva för sina läsare och inte för författaren
Att inte vara rädd
Att våga vara personlig
Redaktionellt arbete: vikten av att ha en redaktör som läser och kommenterar och att samarbete på detta är SÅ roligt och givande. Vi borde arbeta så mer över huvud taget: att avsätta tid för kreativa, kritiska och konstruktiva samtal inom kollegiet. Mycket bra metod att öva på att få kritik och synpunkter från annan och att ge…”
Maila oss på redaktionen@kritiklabbet.se om du är intresserad av att ta del av den fullständiga utvärderingen eller om du vill komma i kontakt med någon av deltagarna för att få ett mer uttömmande deltagarperspektiv.
Jakobsbergs folkhögskola
I mars 2025 genomförde vi en workshop enligt modellen ovan på författarskolan (Jakobsbergs Folkhögskola). Läser mer om den här
Vi bad de elever som fungerat som ”redaktionssekreterare” under workshoppen att utvärdera. Nedan några av deras synpunkter:
Om den inledande föreläsningen skriver Ella:
”Tyckte att föreläsningen var intressant och på en hög nivå. Den kändes likvärdig med Universitetskurser jag tidigare läst. Uppskattade att ni inte förenklade innehållet allt för mycket, utan tog vår klass på allvar. Kanske att den hade förbättrats av att vara på plats och om vi fått mer tid, misstänker att det hade blivit mer diskussion isåfall.”
Och Vilgot:
”Den inledande föreläsningen var mycket givande och gav en god grund att stå på som hjälpte recensionen som workshopen resulterade i. Jag hade inte så mycket tidigare erfarenhet av litteraturkritik (utom att läsa recensioner i DN som verkat intresseranta), så den inledande föreläsningen och “crash coursen” var mycket givande. Bland annat fick jag med mig en stark känsla av den vikt somlitteraturkritiken har haft genom historien – och att den bör förbli aktuell och viktig idag och i framtiden.”
Om workshoppen skriver Samuel
”Det bästa var att öva på att skriva en text som ett kollektiv. Vi har tidigare gjort uppgifter och skrivit texter i grupp men inte sen att vi redigerar varandras texter. Jag uppskattar det ickevärderande textsamtalet som vi brukar ha. Men att ha ett gemensamt redigeringsarbete med konkreta förändringar tycker jag är ett bra komplement.”
Ella skriver:
”Som redaktör var jag bäst på att identifiera misstag som jag själv brukar göra, vilket var intressant som en iakttagelse. Min redaktör hjälpte mig bland annat med att identifiera ställena där min text blev otydlig. Det känns som en av anledningarna bakom varför det är så trevligt att ha en redaktör: ibland har man läst sig blind på texten och antar att läsaren förstår bitar som i själva verket inte framgår.”
Och Vilgot:
”Det bästa var helt klart känslan av högtidlighet kring det hela. Att det skulle publiceras på en etablerad hemsida, tillgången till recensions ex. (pdf) och möjligheten med att välja litterärt verk själv. Det anser jag ökade läsglädjen i den praktiska uppgiften och gav en mindre färgad recension som kanske hade blivit om jag kände att jag läste av ’tvång’.”
Om publiceringen och distributionen av recensionerna skriver Ella:
”Jag tycker att det är väldigt kul att recensionerna blev lästa! Tror vidare att publiceringen höjde pressen på uppgiften i positiv mening, att vi alla arbetade hårdare och längre med recensionerna än vad vi gjort om de inte skulle publiceras.”
Vilgot skriver:
”[A]tt det var så många som läste var inget jag förväntade mig, och verkligen en rolig och lite läskig överraskning. Jag fick även privata meddelande från Jonathan Brott (som jag recenserade) vilket var oväntat och glädjande. Jag tror att jag hade en uppblåst bild av kritikvärlden och mötet författare/recensent emellan är nog mindre kall i verkligheten än jag tidigare trott. Min uppfattning är nu att den svenska litteraturvärlden (speciellt poesi), är mer familjär och mindre uteslutande, på gott och ont.”
Kursen ges av AB ÖRNEN OCH KRÅKAN som består av två verksamheter:
www.kritiklabbet.se
www.ornenochkrakan.se
___________________
